Löparskor för barn – så påverkar mellansulans hårdhet löpsteget

Ska barnlöparskor vara mjuka som en kudde eller hårda och fasta? En ny studie, publicerad 2026 i Journal of Foot and Ankle Research, lät 30 pojkar springa i skor med mjuk, mellanhård och hård mellansula [1]. Hårdheten ändrade ledvinklar, fotvalvets höjd, stötbelastning och vilka muskler som gjorde jobbet – men forskarna kunde inte utse någon vinnare.

Varför studerade de just barnfötter?

Barns skelett, senor och muskler är fortfarande under utveckling, och forskarna bakom studien utgår från att de därför är extra känsliga för mekaniska stimuli. Det som händer i foten vid varje steg – hur hårt den landar, hur mycket fotvalvet sjunker ihop, vilka muskler som bromsar – upprepas tusentals gånger på en rast eller en fotbollsträning.

Mellansulan är skons stötdämpande lager mellan yttersula och innersula. En mjuk sula trycks ihop mer och fördelar landningen över längre tid. En hård sula ger mer stabilitet men mindre dämpning. För vuxna finns en hel del forskning på det här, bland annat om drop och hur höjdskillnaden mellan häl och tå påverkar steget. För barn är forskningsunderlaget betydligt tunnare.

Så gick studien till

Trettio friska pojkar deltog, inga flickor, och sammanfattningen anger ingen exakt åldersspridning. Varje pojke sprang i tre skovarianter som bara skilde sig i mellansulans hårdhet: mjuk, medelhård och hård. Studien rapporterar ingen exakt siffra för hårdheten.

Under standfasen, alltså den del av steget när foten är i marken, mätte forskarna ledvinklar (kinematik), krafterna mot underlaget (kinetik), muskelaktivitet med EMG och höjden på båtbenet – ett mått på hur högt fotvalvet står. Skillnaderna analyserades med upprepad variansanalys, vilket innebär att varje barn jämfördes med sig själv i de tre skorna.

Vad forskarna fann

Hårdheten gjorde mätbar skillnad på flera punkter. Kort sagt: ju hårdare sula, desto stelare steg och desto snabbare stöt.

• Fotleden: maximal vinkel i fotleden (framåt–bakåt) minskade från 29,12° i den mjuka skon till 27,11° i den hårda (p = 0,008).
• Höften: höftens rörelseomfång i samma plan minskade från 43,06° till 39,66° från mjuk till hård sula (p = 0,047) – en marginell signifikans.
• Fotvalvet: båtbenshöjden var högre i medelhård (12,48 mm) och hård sula (12,93 mm) än i mjuk (10,92 mm), båda p < 0,001. Fotvalvet sjönk alltså ihop mest i den mjuka skon.
• Stötbelastning: den genomsnittliga vertikala belastningshastigheten var 64,18 BW/s i hård sula mot 53,14 BW/s i mjuk (p = 0,032). BW/s betyder kroppsvikter per sekund – hur snabbt kraften byggs upp vid landningen.
• Musklerna: främre skenbensmuskeln och den yttre vadmuskeln bidrog mindre i den hårda skon, medan baksida lår (semitendinosus) bidrog mer. Stora sätesmuskeln var mest aktiv i den medelhårda skon, med ett relativt bidrag på 17,5 %.
• Det som inte avgjordes: ingen av sulorna visade sig funktionellt bättre än de andra, enligt forskarnas egen slutsats.

Vad betyder resultaten för dig som köper skor till barnet?

Det är lockande att läsa siffrorna som ett facit: mjuk sula ger lägre stöt, alltså bättre. Så enkelt är det inte. Den mjuka skon gav visserligen ungefär 17 % lägre belastningshastighet, men också det lägsta fotvalvet. Den hårda skon höll uppe fotvalvet men gav snabbare stötar. Den medelhårda fick sätesmusklerna att jobba mest. Det är tre olika kompromisser, inte en rangordning.

Studien säger heller ingenting om skador. Den mätte vad som händer i ett enstaka löppass, inte vad som händer efter ett år i samma skor. Att en sula förändrar muskelaktiveringen är inte i sig bra eller dåligt – det är just därför forskarna avstår från att peka ut en vinnare.

Tänk dock på begränsningarna. Bara pojkar var med, antalet är måttligt och sammanfattningen säger inget om löphastighet, underlag eller hur vana barnen var att springa. Barn springer dessutom sällan rakt fram i jämnt tempo – de springer i kurvor, tvärstannar och byter riktning. Det finns forskning på hur inner- och ytterbenet tar olika roller i kurvlöpning [2][3], men den är gjord på vuxna och säger inget om skor.

Mer är inte alltid bättre – det gäller dämpning också. Den som funderar på motsatt håll kan läsa om barfotaskor och tunna sulor, medan den som vill ha extra mjukt efter ett hårt pass hittar mer i guiden om återhämtningsskor. Ska barnet springa på skolans löpband eller göra BEEP-testet på gympan handlar valet mest om passform och grepp.

• Passform först: studien ger inget stöd för att en viss hårdhet är bäst, så skon ska sitta bra och kännas bekväm.
• Mjuk sula: lägre stöthastighet men mer sjunkande fotvalv i den här studien.
• Hård sula: högre fotvalv men snabbare kraftuppbyggnad vid landning.
• Lyssna på barnet: klagar det på ont eller skav är det en bättre signal än sulans hårdhetsgrad.